Jag och John saktar in lite på farten när vi kommit ut i den svarta korridoren. Dock går våra munnar på som vanligt. Så fort jag avslutat en fråga påbörjar John nästa. Det är så vi funkar. Efter att vi ställt några frågor låter vi tjejerna få en chans att svara.

-Haha, tack! Jag älskar Irland, det är verkligen ett coolt land, säger trummisen, Nemo som hon kallas. Hon ler mot John och han ler stort tillbaka.

-När kom ni hit då? frågar jag.

-Igår kväll, det var helt galet! Vårat plan blev tre timmar försenat men det var ändå en del fans som väntade på oss på flygplatsen. Vi hade ingen aning om att vi hade fans här! säger bassisten i bandet. Hennes namn är väldigt krångligt. Femke. Men det är ganska coolt.

-Ja, det var helt sjukt. Och sedan när vi kom till hotellet så hade fansen åkt dit! säger gitarristen. Han heter Nils och är ända killen i bandet. Hans ansikte är alldeles rött och hans ögon lyser nästan av lycka. Jag ler för mig själv. Jag kan tänka mig att han njuter av alla tjejer som flockas runt honom så fort han går ut.

-Det är så coolt att träffa fans! Vilket hotell bor ni på då? säger jag och kollar på Matilda, sångaren i bandet. Det var hon som kom fram och satte sig bredvid mig när hon sjöng. Innan hon försvann iväg till scenen igen pressade hon sina mjuka läppar mot min kind. Jag måste erkänna att jag blev ganska paff, jag hade aldrig väntat mig det. Jag möter hennes gröna ögon. Hennes blick är pigg och lycklig.

-Hotell Morrison. Bor ni hemma eller? säger Matilda. Jag släpper käken i ett förvånat ansiktsuttryck och sätter ena handen framför munnen.

-OMG, vi bor också på Morrison! säger jag och ler stort.

-Allvarligt? säger Femke och John nickar.

-Ja! Vi ska checka in nu direkt när vi kommer här ifrån! säger han.

-Coolt! Då ses vi kanske ikväll igen? säger Nemo och kollar på John.

-Det hoppas jag verkligen att vi gör, säger han och blinkar mot henne. Jag ser hur hennes ansikte blir rött och ler för mig själv. Hon är tydligen en "John-tjej". Jag ser att vi kommit fram till min och min brors loge och stannar framför dörren.

-Jag hoppas vi ses igen. Ni är så coola! säger jag och ler mot Matilda. Hon ler gulligt tillbaka. Vi håller varandras blickar ända tills hon biter sig i läppen och tittar ner i marken. Hennes ansikte blir en aning rött. Jag och John kramar alla hejdå innan vi går in genom dörren. Jag sätter mig på en stol och lutar mig bakåt. John står vid spegeln och pillar med sitt hår.

-Dem var riktigt trevliga! Jag hoppas verklgen vi träffar dem ikväll på hotellet, säger jag och möter Johns blick i spegeln.

-Ja, det hoppas jag med, säger han och vänder sig om så att han står med ryggen mot spegeln.

-Hon Nemo verkar vara en riktg John-tjej, såg du hur hon rodnade när du log mot henne? säger jag. John kollar bort.

-Äsch, hon är väl kanske bara ett Jedhead, säger han. Jag fattar att han gillade henne.

-Hon var ganska söt. Eller vad tycker du? säger jag, enbart för att retas. Johns ansikte blir ljusrosa och han tittar ner i golvet.

-Ja, det var hon väl, säger han med tyst röst. Jag skrattar högt. John blir alltid så blyg när man pratar om tjejer han tycker är söta.

Vi byter snabbt om till "vanliga" kläder och trycker ner scenkläderna i väskan vi hade med oss. Sedan åker vi iväg mot hotellet.

-Okej killar. Nu har ni ett val. Antingen hoppar ni av framför hotellet nu och hänger lite med fansen i en timme, eller så går ni in bakvägen nu och går ut en timme innan vi ska åka till festen och träffar fans då, Liam kollar på oss. Jag kollar på John och frågande på ett ögonbryn. Det räcker för att han ska förstå. Vi har alltid kunnat kominucera sådär, enbart med blickar. John nickar kort till svar.

-Vi tar det nu, säger jag och Liam nickar. Nästa sekund känner jag hur bilen saktar in och tjejskriken börjar. John flyttar sig närmare dörren och lägger en hand på handtaget. Han öppnar dörren och hoppar ut på marken.

-HEJ!!! ropar han och tjejerna skriker som galna. Jag hoppar ut bakom honom och vi springer tillsammans ut i havet av skrikande fans. Vi rör oss åt olika håll så att det skapas små "öar" av fans där vi står i mitten. Jag börjar ta bilder, signera bilder och krama alla runt omkring mig. Vi stannar utanför hotellet med fansen ända tills våra vakter kommer och sliter oss därifrån. Vi springer in på hotellet och in i hissen. Väl där inne pustar jag ut.

-Det blir bara mer och mer folk hela tiden! säger jag och kollar på John. Han ler stort.

-Ja det är ju helt sjukt! Dem är helt galna! säger han. Hissen stannar och plingar till och vi stiger ur den. Vi går längs korrideren tills vi kommer fram till vårt rum. Jag fiskar upp nyckelkortet ur fickan och låser upp. Vi springer direkt fram till det stora panoramafönstret och vinkar ut till fansen. Dem börjar hoppa och vinkar frenetiskt tillbaka. Jag går och lägger mig i den gigantiska soffan. Helt plötsligt känner jag mig väldigt trött. John lägger sig på soffan mittemot min.

-Blev du också helt supertrött nu? säger han och jag nickar. Vi ligger kvar i sofforna och bara vilar upp oss ända tills Liam kommer in på rummet.

-Killar, vi måste åka mot festen om en timme. Ni kanske ska ta och börja välja kläder? säger han.

-Okej! jag reser mig upp och går in på sovrummet. Där drar jag fram en av våra gigantiska resväskor och börjar rota i den.

-Vad ska vi ha på oss ikväll? John står bredvid mig med en annan väska.

-Jag vet inte. Svarta skinny jeans ska vi väl ha i alla fall, säger jag och drar upp ett par svarta byxor. John tar upp ett par likadana ur sin väska.

-Och en vit skjorta, säger John och jag nickar instämmande.

-Och så klart en svart slips, fortsätter jag.

-Och över det en röd kavaj kanske? John drar upp sin röda kavaj och lägger den på sängen bredvid dem andra kläderna. Jag tar upp min med och vi båda byter snabbt om. Vi ställer oss framför den stora helkroppsspeglen för att kolla om det ser bra ut. Vi gör några olika poser innan vi nickar åt spegelbilden.

-Ja, det blir bra, säger jag och John nickar. Vi fixar till håret med lite mer hårspray och går sedan ut till Liam som väntar i hallen.

-Är ni redan klara?! Det gick väldigt snabbt, säger han och ser förvånad ut.

-Liam, kom igen. Vi är superhjältar. Och superhjältar är alltid snabba, okej? säger John och jag instämmer. Liam skrattar till och skakar på huvudet.

-Har ni bestämt er för vilka skor ni ska ha på er då? säger han.

-Pandaskor? säger jag och kollar på John.

-Pandaskor! svarar han och ler. Jag nickar och ler tillbaka. Vi går och tar på oss skorna och går sedan ut till hissen. Vi väljer att ta den "hemliga" vägen ut och hoppar in i bilen som väntar där. Vi åker iväg mot festen och jag och John pratar om vilka vi tror kommer vara där.

Bilen stannar och vi hoppar ut. Vi står på en röd sammetsmatta och en miljon kameror riktas mot oss. Vi springer och hoppar mot fram mot dörren som leder in till själva festlokalen. Vi stannar då och då på vägen och svarar på frågor och tar bilder. Efter ungefär en halvtimme står vi inne i lokalen där det än så länge är väldigt lite folk. Jag ser Bobby Sable, modellen som bodde i Big Brother huset samtidigt som oss.

-Kom, vi går och säger hej till Bobby! säger jag och drar med mig John.

-Hej Bobby! säger John och kramar om honom.

-Hej killar! jag kramar om honom jag med. Vi står och pratar med Bobby ganska länge. Han berättar om alla ställen han åkt till under dem senaste veckorna. Helt plötsligt försvinner John från min sida. Jag blir lite förvånad men står kvar med Bobby. John såg väl någon han kände.

-EDWARD! jag vänder mig om snabbt när jag hör mitt namn ropas över lokalen. Jag ser John stå med Nemo och Matilda. Han vinkar åt mig att komma bort till dem.

-Vi ses Bobby, säger jag och han nickar. Sedan springer jag bort mot John och tjejerna.

-Hej igen! säger jag och kramar om dem.

-Är inte Nisse och Femke här? jag kollar på Matilda.

-Jo då. Dem står och pratar med någon annan dem kände, säger hon och ler mot mig. Jag ler tillbaka. Matilda är trevlig. Och hennes hår är ascoolt. Vi står med tjejerna hela kvällen. John står mest och pratar med Nemo och jag tänker att jag inte vill störa. Man ser på långa vägar att dem båda gillar varandra. Och Matilda är väldigt rolig att prata med. Efter ett tag släcker dem taklamporna och sätter istället igång discolampor och dansmusik. Mitten av hela lokalen förvandlas till ett dansgolv där en massa människor nu står och dansar.

-Kom så dansar vi också! säger jag och tar Matildas hand. Hon skrattar och följer efter. I ögonvrån ser jag hur John drar med Nemo ut på dansgolvet med. Matilda börjar röra sig i takt till musiken och jag gör samma sak. Hon är ganska bra på att dansa. Hon övar ju i princip varje kväll på scen. Vi dansar på ett bra tag och efter ett par låtar är jag ganska trött i benen.

-Ska vi ta nånting att dricka? frågar Matilda och jag nickar. Matilda tar min hand och börjar tränga sig fram genom folkmassan. Tillslut når vi baren. Vi beställer varsinn mineralvatten och sätter oss sedan i en tvåmanna soffa som står lite i skymundan från resten av rummet. Musiken är inte lika hög där och man kan faktiskt höra vad den andra säger. Jag försöker komma på något att prata om och bestämmer mig för att lära känna Matilda lite bättre.

-Jag vet ju nästan ingenting om dig. Hur gammal är du? frågar jag.

-Gissa, säger Matilda och ler lurigt. Jag kollar på henne noga. Hon ser ut att vara i min ålder.

-19-20? säger jag. Hon skrattar.

-Haha, tack! Jag är 16, säger hon. Jag blir lite förvånad. Hon både beter sig och ser äldre ut.

-Va? Det trodde jag aldrig! Fyllde du 16 i år? säger jag. Matilda skakar på huvudet.

-Nej, jag fyller 17 den 25 augusti, säger hon. Jag nickar och tar en klunk av vattnet.

-Är det första gången du är i Dublin? frågar jag.

-Ja. Jag har alltid velat åka hit, men har aldrig haft möjligheten innan.

-Så vad tycker du om det?

-Jag älskar det! Sån himla mysig stad, Matilda ler mot mig. Ett väldigt gulligt leende. Ett leende som får det att pirra till lite i magen på mig. Jag ler tillbaka.

-Ja, det är fint här, jag kollar in i hennes ögon. Jag lägger märke till hur gröna dem är. Matilda kollar tillbaka in i mina ögon. Jag inser att jag suttit och stirrat på henne ett bra tag och försöker titta bort. Men min kropp verkar inte vilja lyda. Tillslut kollar Matilda ner i sitt glas. Då skakar jag lätt på huvudet och harklar mig. Jag känner hur kinderna blir en aning varma. Jag kollar bort mot dansgolvet, letar efter John och Nemo. Dem är inte där. Jag kollar i resten av rummet. Dem är inte ens kvar.

-Det verkar som om John och Nemo har gått, säger jag. Matilda kollar också runt i rummet. Hon ler stort.

-Natta måste vara lyckligast i världen just nu, säger hon och skrattar till.

-Haha, ja. John känner sig nog ungefär likadant, säger jag och Matilda kollar på mig.

-Dem är söta tillsammans, säger hon och jag nickar.

-Ja... jag dricker upp det sista av mitt vatten och ställer ifrån mig glaset. Matilda gör likadant. Sedan gäspar hon stort.

-Är du trött? frågar jag. Matilda nickar.

-Ja, jag har ju inte sovit så där jättemycket det senaste dygnet, säger hon. Jag reser mig upp.

-Ska vi åka till hotellet då? Matilda nickar och reser sig upp hon med. Vi går till dörren och ut i den kalla nattluften. -Ska vi gå tillbaka? Det är inte alls långt, säger jag.

-Ja, det skulle vara ganska skönt att gå en runda, säger Matilda och vi börjar gå. Vi väljer att gå på dem lite mindre bakgatorna för att inte stöta ihop med fans. Båda är trötta och vill komma till hotellet så snabbt som möjligt. Matilda huttrar till.

-Fryser du? frågar jag.

-Lite, säger hon och huttrar igen. Jag tar av mig min jacka och lägger den om hennes axlar. Sedan lägger jag en arm om henne.

-Tack, säger hon och ler. Jag ler tillbaka. Vi går under tystnad resten av vägen till hotellet. Jag får syn på fansen som står och väntar på oss.

-Det kanske är bäst om du tar ner armen, vi vill inte starta några rykten, säger Matilda.

-Det låter som en bra idé, svarar jag och släpper henne. Fansen får syn på oss och börjar vinka och ropa på oss. Det verkar som om dessa är lite lugnare än vad dem brukar vara. Jag och Matilda ställer oss och börjar signera, ta bilder och prata med alla fans. Jag ser i ögonvrån hur Matilda gäspar stort efter ett tag.

-Jag är ledsen men vi måste gå in och sova nu. Men vi kommer ut imorgon igen! säger jag. Som tur är förstår fansen oss och låter oss gå mot ingången. Innan vi går in genom dörren stannar jag och vänder mig mot Matilda.

-Vill du ha skjuts till rummet? frågar jag och ler lurigt.

-Hur då menar du? frågar hon och ser en aning skeptisk ut.

-Hoppa upp på min rygg! säger jag.

-Edward, du kommer inte orka med mig! Jag väger alldeles för mycket, säger hon och skrattar. Jag viftar avfärdande med handen i vädret.

-Äsch, var inte löjlig nu! Kom igen, hoppa upp! säger jag och vänder ryggen mot henne. Fansen börjar ropa åt Matilda att hon ska hoppa upp på min rygg.

-Okej, okej! Men kom ihåg att det var din idé, så bli inte sur på mig om du inte kommer kunna gå imorgon, säger hon och hoppar upp på min rygg. Jag springer in genom dörren och vidare mot hissen. Bakom oss hejar fansen på. Hissdörrarna öppnas direkt när vi tryckt på knappen och jag springer in.

-Vilken våning? frågar jag.

-Sex. Edward, du behöver inte bära mig ända till rummet, jag kan gå själv, säger hon och skrattar. Jag trycker på knappen med siffran sex på och ställer mig framför dörrarna.

-Men jag vill bära dig, säger jag och ler. Hissen åker snabbt och vi är på våning sex efter bara några sekunder.

-Vilket rumsnummer?

-608, säger Matilda. Jag springer ut ur hissen och mot rummet. Matilda skrattar. Hennes skratt framkallar det där pirret i magen igen. Jag stannar framför dörren med numret 608. Matilda börjar leta efter nyckelkortet i fickan på sina jeans. Hon hittar det ganska snabbt och böjer sig fram bredvid mitt huvud. Hon låser upp dörren och trycker upp den så att jag kan springa in.

-Vilket rum är ditt? säger jag.

-Det till vänster! säger hon och jag springer in genom dörren. Jag springer mot sängen och störtar rakt ner i den med huvudet före. Matilda ligger på min rygg och båda två skrattar hysteriskt. Hon rullar av min rygg och lägger sig bredvid istället.

-Haha, du är ju helt galen! säger hon mellan skrattattackerna. Jag vänder mig på sidan så att jag kollar på henne istället för att ha ansiktet rakt ner i madrassen. Matilda tittar tillbaka på mig. Båda har slutat skratta och vi ligger nu helt tysta och stirrar in i varandras ögon.

-Vart ska du sova inatt? frågar Matilda plötsligt. Jag blir lite förvånad.

-Hurså? säger jag, förstår inte riktigt vad hon menar.

-Ja? Om John och Nemo är i ert rum så antar jag att du inte vill vara där? säger Matilda och höjer på ena ögonbrynet. Jag suckar.

-Det har jag inte ens tänkt på, säger jag.

-Det finns ju ett ledigt rum här, säger Matilda och kollar på mig.

-Finns det någon chans att man får låna det? frågar jag.

-Självklart, säger Matilda och ler. Jag ler tillbaka. Vi ligger återigen och bara stirrar in i varandras ögon. Jag känner hur Matildas hand når min. Hon stryker min hand lätt med mjuka fingrar. Jag öppnar min hand och tar tag i hennes. Våra fingrar är ihopflätade och jag stryker lätt över hennes kind med min fria hand. Jag lutar mig fram och sluter ögonen. Våra läppar möts. Kyssen börjar mjukt, båda smakar försiktigt på varandra. Men den blir mer och mer intensiv och tillslut leker våra tungor vilt med varandra. Matilda drar sig tillbaka och kollar på mig.

-Du vet, om du är ensam får du gärna sova här inne med mig istället, säger hon. Jag ler.

-Jag är faktiskt lite mörkrädd, så det hade varit skönt med någon annan ifall jag drömmer mardrömmar, säger jag och blinkar mot henne. Hon böjer sig fram och kysser mig igen.

Så, nu är det nya kapitlet klart! Jag har inte tid att kolla stavning och allt så lämna gärna en kommentar om ni ser något fel. Förlåt om avslutet blev lite dåligt men jag kom inte på något annat. :p

KOMMENTERA! :D