Kapitel 6

 

Matilda

 

Jag sitter och kollar in i Bills mörkbruna ögon. Båda är tysta och det känns som om hela välden har stannat. Plötsligt bryts den magiska stunden av en ringsignal. Det vibrerar i fickan och jag tar upp min mobil.

-Förlåt, säger jag och Bill nickar. Jag kollar på skärmen. "Edward" står det. Jag blir helt ställd. Vad vill han? Jag bestämmer mig för att låta det gå till röstbrevlådan. Jag kan ringa honom senare.

-Vem var det om man får fråga? frågar Bill nyfiket. Jag bestämmer mig för att vara ärlig mot honom.

-Mitt ex. Jag har ingen aning om vad han skulle vilja, säger jag och skakar på huvudet. Bill nickar.

-Är det någon man har hört talas om eller är det någon okänd person? frågar han. Jag ler mot honom.

-Det är Edward Grimes. Från Jedward om du vet vilka det är? han nickar.

-I alla fall, vi var tillsammans för en månad sedan. Det höll bara i två månader. Vi var så olika. Natta, trummisen i vårat band, är fortfarande tillsammans med John. Men jag tror inte att det håller så länge det heller, säger jag och skakar på huvudet.

-Jaha, säger Bill och ler. Han tar en klunk av kaffet och sedan börjar vi prata om en massa olika saker. Vi sitter kvar inne på Starbucks i någon timme innan vi bestämmer oss för att gå hem. Bill följer mig till mitt hus.

-Tack så jättemycket för idag Bill, jag har haft så mysigt, säger jag och kollar honom i ögonen. Han ler.

-Tack själv. Hoppas du blev nöjd med alla saker, säger han och skrattar till.

-Skojar du eller? Jag är överlycklig! Jag skulle bara vilja gottgöra dig på något sätt. Men hur...? jag kollar ner i marken medan jag tänker.

-Du skulle kunna kyssa mig... det var nog inte meningen att jag skulle höra det där, för Bill mumlade väldigt tyst. Jag kollar på honom. Hans ansikte blir rött när han fattar att jag hörde.

-Alltså... Jag menade inte... Jag bara... Åh... Jag vet inte... han försöker komma på en ursäkt till sin kommentar. Då bestämmer jag mig. Jag tar ett snabbt steg framåt för att ta bort avståndet mellan oss. Jag ställer mig på tå för att mitt huvud ska hamna i samma höjd som hans. Mina händer vilar på hans axlar. Jag trycker lätt mina läppar mot hans och sluter ögonen. Han är lite stel först men besvarar sedan min kyss. Vi står så ett tag och bara smakar på varandra. Båda två är väldigt försiktiga. Tillslut backar jag ett steg och öppnar ögonen. Han öppnar sina med och kollar rakt på mig. Jag tar mina kassar och öppnar dörren.

-Hejdå Bill. Jag ringer imorgon, säger jag och ler. Han ler tillbaka.

Jag går in genom dörren och åker upp till min lägenhet. Väl därinne packar jag upp alla kläder, smycken och allt smink jag fått idag. Jag kollar på klockan. Hon är halv sju. Jag bestämmer mig för att gå över till Anna och berätta om min fantastiska dag men när jag knackar på dörren är det ingen som öppnar. Konstigt. Hon måste vara iväg någonstans. Jag går hem igen och värmer lite mat. Jag kommer ihåg samtalet från Edward och tar fram mobilen.

-You have one new message, säger den mekaniska rösten.

-Hey Matilda. It's Edward. Hm... Han låter nere. Det är inte likt honom. Han är alltid glad.

-I just wanted to tell you that... I'm on my way to Los Angeles right now for a little PR-tour and I was just wondering if you wanted to meet some day and just... talk? I totally understand if you don't want to but... can you please at least give me a call? I really miss you. So... give me a call, please. Bye.

Jag tar bort telefonen från örat och lägger på. Inom mig bubblar en massa känslor. Förvirring är en av dem. Varför ringer han och säger detta nu? Han säger att han saknar mig och vill träffas och prata. Om vadå? Det är ju slut mellan oss, jag har gått vidare. Jag blir plötsligt irriterad. Hur kan han komma krypande nu? Efter att vi gjort slut och båda varit överrens om att vi absolut inte passar tillsammans. Menade han inte det eller? Har han fortfarande känslor för mig, eller vill han bara ha ett ligg? En leksak? Jag lägger ifrån mig telefonen och sätter mig framför teven istället. Någon gång måste jag somna till för nästa sak jag kommer ihåg är att jag vaknar av ett ljud från teven. Jag kollar på klockan. Halv ett. Jag ska precis stänga av och gå och lägga mig när en bild på mig själv dyker upp i rutan. Jag skruvar upp volymen.

-Does Matilda Westermark have a new boyfriend? At least that's what it looks like on these pictures. A person saw Matilda Westermark and Bill Kaulitz out on the streets together. The were huging, and even kissing, eachother, shopping and laughing a lot. The witness said that they looked very inlove and didn't seem to care about who was looking. It has only been a month since Matilda and Edward, one of the Jedward twins, broke up and Matilda seems to take the brake up quite well. We wait for more information, en bild på min och Bills kyss visas. Jag suckar och stänger av. Ännu ett rykte. Jag orkar inte bry mig just nu utan går bara och lägger mig. Jag somnar på tre sekunder.

 

Anna

 

Tom och jag sitter på pastabaren. Vi har båda ätit en italiensk pastarätt och jag är proppmätt.

-Det där är vad jag kallar god mat, säger jag och klappar mig på magen. Tom skrattar och håller med.

-Ja, det var verkligen gott. Fast nu känns det nästan som om jag skulle kunna rulla fram, han himlar lite med ögonen och suckar belåtet. Vi sitter kvar och pratar en stund innan Tom frågar om jag skulle vilja följa  med hem till honom. Självklart vill jag det. Vi hoppar in i hans bil och kör mot de finare områdena. Vi stannar framför ett stort, pampigt hus. Jag tappar hakan.

-Bor du här? frågar jag och han nickar leende.

-Ja.

Vi hoppar ut ur bilen och går in genom dörren. Där inne är allting väldigt smakfullt inrett. Det är mest svarta och vita saker med färgstarka detaljer. Allt är så fint.

-Vill du kolla på en film? Tom kollar på mig. Jag ler och nickar.

-Gärna! Vi går mot en hylla fylld med dvder. Tom låter mig välja och jag pekar på "Across the Universe". Jag älskar den filmen. Tom drar med mig in i ett stort vardagsrum med projektor och bioduk. Jag sätter mig i den stora soffan och kollar på medan Tom sätter igång filmen. Han sätter sig sedan bredvid mig i soffan. När filmen börjar sitter vi med några decimeters mellanrum. Jag vet inte vem som flyttar sig, men efter ett tag sitter vi tätt, tätt ihop. Jag vänder huvudet mot honom och han gör likadant. Våra munnar är bara några få centimeter ifrån varandra...

 

Fortsättning följer...

Jag vill gärna veta vad ni tycker om min lilla berättelse. Är det något ni tycker är dåligt? Vad tycker ni är bra? Kommentera! :D