Kapitel 11

Anna (B)

Jag hoppar ut ur den vita limousinen och bländas genast av alla blixtar som riktas mot mig. Jag måste blinka flera gånger för att kunna se någonting överhuvudtaget. Jag står på en röd sammetsmatta som går ända fram till en gigantisk ingång. Dörren är utsmyckad med samma röda tyg som jag står på. Mattan är kantad av fotografer, journalister och fans. Matilda, Tom, Nemo, Bill, Anna, Edward och John hoppar ut ur limousinen efter mig och vi börjar gå mot ingången. Vi får stanna flera gånger för att posera framför kameror, svara på frågor och Matilda, Edward, John, Tom och Bill får även stanna och hälsa på sina fans. Vid ett tillfälle blir ett "Matilda-fan" helt galen och greppar tag i Matilda. Hon drar Matilda mot sig och Matilda skriker i ren panik Edwards namn. Edward tittar förvånat upp och rusar fram mot tjejerna. Han lägger sina armar om Matildas mage bakifrån och sliter henne ur tjejens armar. Ett par säkerhetsvakter kommer fram och för bort fanet och Matilda slänger sig om Edwards hals. Efter ett par sekunder spärrar Matilda upp ögonen och bokstavligt talat hoppar bort från Edward.

-Tack, säger hon snabbt och kommer bort mot mig, Nemo och Anna. Hennes blick är lite förvirrad och Edward står bara och tittar efter henne.

-Är du okej? Nemo lägger en hand på Matildas överarm och kollar oroligt på henne.

-Ja ja, jag mår bra, säger Matilda och ler.

-Denna kvällen handlar ju om dig, Anna. Ingenting ska få ta fokus från dig, säger hon och kramar om mig. Jag fylls av en varm känsla. Mina vänner har ordnat hela denna festen bara för mig. Helt otroligt. Vi möter upp med killarna lite längre fram på mattan och går in genom ingången utan några fler stopp. När vi gått in i den stora hallen stängs dem enorma dörrarna och det blir märkligt mörkt och tyst utan kamerablixtarna, journalisternas frågor och fansens skrik. Till höger om oss finns en garderob som är fullproppad med jackor, koftor och andra klädesplagg. Mittemot oss finns två dörrar med små fönster ut mot själva festlokalen. Redan nu ser jag massa kompisar från Sverige och några här från Amerika.

-Är du redo för den bästa kvällen i ditt liv? frågar John som plötsligt står bredvid mig med en arm om mina axlar. Innan jag hinner svara ger han mig en blöt puss på kinden och jag blir helt paff. Vart kom det ifrån? Jag stammar fram ett "Ja" och sneglar nervöst på Tom som står bredvid mig. Hans ögon är helt svarta och han ställer sig närmare mig. Vi går in tillsammans och jag överröses genast med kramar och gratulationer. Det är säkert över hundra personer här inne och jag blir helt varm och lycklig av att se alla mina vänner. När det känns som om jag kramats minst miljon gånger kollar jag till höger och ser min familj stå vid ett bord med snacks. Jag skriker till av glädje och springer fram till dem. Vi kramas och pratar och skrattar och jag känner hur mycket jag saknat dem. Tom kommer fram och lägger en arm om mig.

-Det här är min pojkvän, Tom Kaulitz, säger jag. Mitt hjärta gör ett litet skutt när jag själv  hör orden jag just yttrat. Tom Kaulitz är min pojkvän! Tom hälsar på min familj och vi står och fortsätter prata ett bra tag.

-Får man lov att sno en dans av födelsedagstjejen? jag vänder mig om och möts av Johns glada ansikte. Det finns något i hans blick som på något oförklarligt sätt gör mig nervös, men jag tackar ändå ja till dansen. John håller min ena hand under hela dansen och kollar mig djupt in i ögonen. Jag blir lite generad men dansar med honom ända tills låten är slut. Då tackar jag för dansen och ställer mig bredvid Nemo. Hon verkar inte alls vara stött av Johns märkliga beteende. Det kanske bara är jag som inbillar mig? Jag och Nemo står kvar ganska länge och pratar på om allt och ingenting. Hon är en härlig tjej och jag är glad att vi får tid att lära känna varandra bättre. Nemo har en slags "talang" för att råka säga väldigt roliga saker, utan att ens mena det och jag får väldigt många skrattanfall under vårt samtal. Mitt under ett anfall kommer Tom fram och tar min hand.

-Får man sno en liten dans? säger han och jag måste säga att jag är förvånad över att han inte är berusad. Han vill väl kunna hålla koll på John antar jag.

Jag hör den lugna låten först när vi står i mitten av dansgolvet och lägger mina armar om Toms hals. Hans händer ligger på min midja och jag vilar mitt huvud mot hans axel. Vi rör oss i takt till musiken och jag har nog aldrig varit lyckligare.

-Vad tycker du om ditt Sweet 16-party än så länge? säger Tom tyst i mitt öra.

-Det är den bästa dagen i mitt liv, säger jag och Tom skrattar tyst i mitt öra. Han kysser mig lätt på halsen och jag ryser till av välbehag. Jag känner efter ett tag att min nacke börjar göra lite ont så jag flyttar huvudet till Toms andra axel. Jag tittar ut över dansgolvet och ser Matilda och Edward dansa tätt tillsammans med slutna ögon.

-Ser ut som om Matilda och Edward har kommit överrens igen, viskar jag till Tom och han kollar runt i lokalen. Han ler.

-Det var väl på tiden. Edward har varit så olycklig sedan de gjorde slut, säger han och jag blir lite förvånad.

-Har du och Edward haft kontakt sedan de gjorde slut? frågar jag.

-Ja, han är en schysst kille, säger Tom. Jag kommer plötsligt att tänka på Bill. Han måste bli helt förstörd när han ser Matilda och Edward tillsammans igen. Jag tittar snabbt upp och kollar runt i lokalen.

-Vad är det? frågar Tom men jag svarar inte. Tillslut ser jag Bill och Anna sitta och prata i en av de stora vita sofforna. Bill ser ut att vara helt uppslukad av Anna och har inte ens sett Matilda och Edward.

-Jag tror Bill har kommit över Matilda, säger jag och nickar i riktning mot honom och Anna. Tom börjar skratta och skaka på huvudet.

-Och dem säger att JAG är en player! säger han retsamt och jag börjar skratta jag med.

Resten av natten går otroligt snabbt och innan jag vet ordet av är klockan halv fem på morgonen och jag kan knappt hålla ögonen öppna. John har varit lika klängig som innan och nu kan jag nästan med säkerhet säga att han är kär i mig. Tom bär ut mig till limousinen som väntar utanför och vi sätter oss alla trötta i dem mjuka sätena. Tom frågar rätt ut.

-John, jag vill inte låta som värsta paranoida pojkvännen men... Är du typ, kär i Anna? För du har varit väldigt på ikväll, John kollar förvånat på Tom. Sedan brister han ut i gapskratt.

-Nej, jag är verkligen inte kär i Anna. Jag menar, visst. Hon är en toppentjej och om jag inte hade varit förlovad med världens bästa tjej så hade jag kanske kunnat vara lite intresserad. Men nej, jag är bara en väldigt fysisk person. Jag älskar att kramas och vara nära mina vänner, John ler ett brett leende och vi alla börjar skratta. Jag kollar runt på mina vänner. Edward och Matilda sitter mittemot varandra och ger varandra små diskreta blickar. Jag ser att dem försöker dölja blickarna men det går inget vidare. Bill och Anna däremot gör inget för att visa att dem uppenbarligen gillar varandra. Anna sitter med huvudet mot Bills axel och dem håller hand. Nemo har huvudet mot Johns axel och hans huvud vilar mot hennes. De har flätat ihop sina fingrar och Nemo sover nästan. Jag sitter i Toms knä och han har sina armar runt min midja.

Första stoppet vi gör är Matildas lägenhet. Hon säger hejdå och kramar om alla. När hon hoppat ut ur limon dröjer hon kvar och kollar på Edward.

-Vill du... följa med upp? frågar hon generat. Edward nickar och säger också han hejdå innan han hoppar ut och lägger en arm om Matildas axlar. Jag sneglar mot Bill för att se hans reaktion. Men han har bara ögon för Anna. Han verkar inte ens bry sig. Nästa stopp är John och Nemos hus. Nemo har somnat och John bär henne fram till dörren. Sista stoppet är Bill och Toms hus och jag märker först nu att även Anna är kvar i bilen. När vi kommer in genom dörren försvinner Anna och Bill in i Bills rum och jag och Tom går in på "vårt" rum.

-Jag är helt dödstrött! säger jag och slänger mig på sängen. Tom ler och lägger sig bredvid mig. Han kysser mig på halsen och fortsätter mot munnen. Jag kysser honom tillbaka och tänker att detta definitivt är min bästa födelsedag någonsin...

Fortsättning följer...

Det blev en Anna-special eftersom hon fyllde år i förrgår! Hoppas du blev nöjd med den sweetie <3

Kommentera! :D

Btw, självklart pratar Edward och John engelska men jag tycker det blir lättare för alla att skriva på svenska istället ;)